Att tillhöra ett effektivt team har nog många gjort, men att ingå i ett extremt effektivt team är mycket, mycket ovanligare, många upplever aldrig detta. Jag har nyligen genomgått en utbildning och fick under denna lära mig vad det verkligen innebär att arbeta i ett effektivt team. När jag sedan dömde på Helsingborg Judo Open, såg jag omedelbart kopplingen till att arbeta i ett extremt effektivt team.
Ett team, tar gemensamt beslutet att vit judoka har vunnit matchen.
Som jag nämnde, i veckan var jag på en kurs, ”Utveckling av grupp och ledare (UGL)”, jag kan erkänna att det kommer ta ett tag innan känslorna från denna kurs avtagit tillräckligt för att jag ska vara ”normal” igen. Kursens syfte var att låta deltagarna praktiskt utsättas för flera olika situationer för grupper och som ledare. Det poängterades tydligt att man inte fick vara känslomässigt instabil innan kursen och att ha tid för reflektion efter kursen.
Jag hade dessvärre inte tid för reflektion, på lördagen var det dags för judotävling och jag ansvarade redan på kvällen innan för invägning av tävlande, dessutom hjälpte jag till att rigga datorutrustning och lägga ut judomattor (tatami). På lördagen hade jag förmånen att vara domare, ett arbete som man i grupp löpande bedömer matcher för att på millisekunder tillsammans besluta om förloppet i en match.
Under denna tävling såg jag flera kopplingar mellan kursen jag deltagit i och hur vårt team agerade och fungerade. Ett domarteam är ett oerhört välfungerade team, detta uppnås dessutom på en otroligt kort tid.
Det börjar redan med inbjudan till en tävling, man bjuds inte in, man blir uttagen, man är utvald. Redan här är det tydligt att man vill inkludera domaren att vara med i ett team och att dess deltagande värdesätts. I inbjudan finns också tydliga instruktioner om tävlingen.
Det finns ett extremt tydligt VAD man skall göra. Alla domare går på flera utbildningar för att lära sig domarbestämmelser och att tolka regler. Vidare finns en tydlig rutin för hur en tävling går till, exempelvis så samlas alltid domare 30 minuter före en tävling i en s.k. domarsamling. Under domarsamlingen kompletteras detta VAD med ytterligare förtydligande om den aktuella dagen, teamfördelning och deltagarna har möjligheter till att ställa frågor.
Domarsamlingen har en betydligt större betydelse än jag tidigare trott. Här grundas tillexempel den första tilliten hos gruppmedlemmar (kom inte försent till detta möte…) Vidare kan otydliga instruktioner eller diskussioner här skapa osäkerhet, VAD man skall göra blir otydligt, detta kan i värsta fall göra att gruppen inte kan gå vidare och bli ett effektivt team.
Under UGL kursen fick vi gång på gång lära oss om Susanne Wheelands IMGD modell som beskriver en grupps utveckling och effektivitet. Efter domarsamlingen tillhörde jag denna gång ett team av 4 domare, teamen är normalt mellan 3 till 6 personer. Jag anser att både jag och min grupp var i stadie 1 i IMGD modellen, Tillhörighet och trygghet.
En domare har en licens (rank), denna förtjänar man genom erfarenhet och bedömning. En grupps sammansättning är ofta fördelad så att gruppen innehåller personer med olika licenser. På så vis förenklas tillhörigheten och individernas inbördes position i gruppen. Ledarskapet i gruppen förs av den person som är mattansvarig, oftast högs licens.
Tävlingen började klockan 10:00. Tävlingsansvarig presenterar alla domare för publik och tävlande, tillhörigheten som domare är nu optimal jag känner mig väl inkluderad och mycket betydelsefull för mitt team, de tävlande, publik och inte minst för hela tävlingen.
Första matchen; Tre domare är på mattan, en rör sig på mattan (mattdomare), två sitter direkt i anslutning till tävlingsområdet på en stol och följer matchen. Alla tre tar gemensamt beslut för samtliga situationer som uppstår i matchen. Mattdomaren visar sitt beslut och om kantdomarna inte håller med visar dessa sitt beslut. Beslut visas med tydliga tecken. Vid oenighet (konflikt) diskuteras detta omedelbart gemensamt. Det uppmuntras att hela tiden ge konstruktiv kritik för att uppmuntra beteenden. Efter några matcher roterar vem som är mattdomare, vidare får varje person periodiskt vila, vid denna vila finns möjlighet till coachning från övriga erfarna domare.
Det är mycket tydligt HUR vi gemensamt försöker bedöma alla situationer bättre och bättre tillsammans. Vi ger kontinuerlig feedback och tar upp alla konflikter direkt. Vidare får man coachning vid behov.
Redan vid första matchen är gruppen i stadie 2 i IMGD modellen och övergår ganska omgående till stadie 3. Det är alltså ett effektivt team som står på mattan redan efter ett par matcher. Det är dock mycket påtagligt vad hur omständigheter påverkar teamets effektivitet. Ett bu-rop (icke konstruktiv kritik) från en coach ta ett team till stadie 1 under loppet av några sekunder, arbetet att uppnå effektivitet får starta om.
Ett teams effektivitet som förändras
Att vara domare när ett team som agerar i stadie 3 är fantastiskt, här minskar behovet av feedback och fokus flyttas till att skapa flyt att förbättra judoupplevelsen för alla i lokalen.
När teamet agerar för att sprida flyt i form av judoglädje till sekretariat, tävlande, coacher och till och med publik, då är teamet i stadie 4, detta sker till och från, detta tror jag får judo att bli stort, riktigt stort.
Efter en lång tävlingsdag, är det dags för upplösning, stadie 5, detta görs genom att återigen samla alla domare till en gemensam domarsamling. Varje mattansvarig (gruppledare) beskriver dagen och speciella händelser diskuteras. Alla får möjlighet att reflektera och kommentar dagen. I vissa fall åker flera domare gemensamt till och från tävlingen, det uppmanas till att reflektera över sin egen prestation och att diskutera händelser som påverkat mig.
Att reflektera över en dag som domare i förhållande till min utbildning fann jag mycket stimulerande. Jag finner denna tydlighet mellan organiserad verksamhet och ledarskap och gruppdynamik inspirerande och gör mig klart ödmjuk för alla moment som tävlingsdagen innehåller.